21 juni 2010
Tydlig inbromsning
i avtalsmässiga löneökningar
Mer än 90 procent av de avtal som löper ut någon gång under första halvåret 2010 är nu klara (räknat i berörda arbetstagare). Därmed börjar bilden klarna kring de avtalsmässiga höjningarna under 2010 och 2011.
Preliminära beräkningar av 2010 års avtal, i kombination med överhäng från tidigare avtal, visar på en avtalsmässig höjning med 1,9 procent för hela ekonomin 2010. Detta kan jämföras med ökningstalet för 2009 som blev 2,9 procent. För näringslivet ser höjningen ut att stanna vid 1,6 procent 2010 medan motsvarande tal för offentlig sektor uppgår till 2,3 procent. Skillnaden beror bl a på en mer baktung profil för avtalen inom näringslivet än för offentlig sektor. Detta gäller i synnerhet för industrin där löneökningarna är väsentligt högre under den senare delen av avtalsperioden. För industrin, liksom för flera andra sektorer, gäller dessutom att de två första månaderna av avtalsperioden, april och maj, inte ger några löneökningar alls.
Avtalsmässiga löneökningar
Vikt |
2009 |
2010 |
2011 |
|
18,5 |
Industri |
2,7 |
1,2 |
1,4 |
5,4 |
Bygg |
2,9 |
1,6 |
1,8 |
43,4 |
Övrigt näringsliv |
3, 3 |
1,9 |
1,9 |
67,3 |
Näringsliv |
3,1 |
1,6 |
1,8 |
6,4 |
Stat |
1,6 |
2,4 |
|
7,5 |
Landsting |
3,0 |
2,1 |
1,6 |
18,8 |
Kommuner |
2,9 |
2,3 |
1,7 |
100 |
Totalt |
2,9 |
1,9 |
1,7 |
Nästa år beräknas de avtalsmässiga höjningarna bli något högre i näringslivet än 2010. Att skillnaden mellan ökningstalen 2010 och 2011 ändå inte blir större beror i första hand på att de gamla avtalen bidrar till att hålla uppe ökningstakten 2010. Bidraget från gamla avtal 2010 uppgår till 1,1 procentenheter medan de nya avtalen ger ett bidrag på 0,8 procentenheter. Under 2011 krymper skillnaden mellan näringsliv och offentlig sektor betydligt. Beräkningarna för 2011 innehåller dock ett större mått av osäkerhet än för 2010 eftersom det saknas avtal för t ex staten och stora delar av transportsektorn. Vidare löper vissa tjänstemannaavtal inom industrin ut redan i september 2011.
I nedanstående diagram redovisas de avtalsmässiga höjningarna tillsammans med löneökningar enligt konjunkturlönestatistiken. Historiskt har skillnaden mellan dessa uppgått till drygt 1 procentenhet. I fjol bidrog bl a det svaga arbetsmarknadsläget till att skillnaden begränsades till 0,5 procentenheter. Inom industrin blev detta särskilt tydligt, bl a beroende på att visa lönerevisioner som skulle ha genomförts våren 2009 senarelades, i de flesta fall till första kvartalet 2010.
Det bör påpekas att de avtalsberäkningar som redovisas här primärt är anpassade för att komplettera konjunkturlönestatistiken vid analyser av löneutvecklingen vid t ex konjunkturbedömningar. Viktigt att understryka är också att uppgifterna om ”avtal” utgör en blandning av traditionella avtal, lägstlöneutrymmen, stupstockar samt sifferlösa avtal. De sifferlösa avtalen, vars andel utgör drygt 6 procent i avtalssammanställningarna, har t ex vägts in med värdet noll. Hade de sifferlösa avtalen lagts in med genomsnittet för hela ekonomin hade den avtalsmässiga ökningen 2010 blivit en tiondel högre. Inom främst teknikföretagens område används en form av löneöversyn som benäms som måltal. Dessa bör ingå i en kostnadsberäkning men p g a problem med att periodisera löneöversynen har de inte tagits med i beräkningarna. För arbetare uppgår detta måltal till 0,4 procent under avtalsperioden och för tjänstemännen är motsvarande tal 0,5 procent. Inkluderas måltalen i beräkningarna blir ökningstakten en tiondel högre för industrin 2010 och 2011.
På låglöneområden som t ex detaljhandeln ger avtalen en löneökning på 4,7 procent på två år, men bl a genom att höjningarna av lägstlönerna stannar vid 75-80 procent av de genomsnittliga löneökningarna begränsas kostnaden till 3,85 procent.
På Kommunals område ger avtalet löneökningar på 4,65 procent på två år och även här redovisas reduceringsposter som t ex mindre höjningar av lägstlöner och OB-tillägg. Till detta kommer kostnadsreduceringar till följd av ett nytt omställningsavtal, vilket sammantaget ger en redovisad kostnadsökning på 3,85 procent. Kostnadsbesparingen av det nya omställningsavtalet kommer dock inte att påverka lönestatistiken. Eftersom det inte finns några uppgifter om hur mycket av kostnadsbesparingen som kan hänföras till de olika posterna har Medlingsinstitutet schablonmässigt antagit att hälften av kostnadsreduceringarna kan hänföras till det nya omställningsavtalet. Därmed har beräkningen gjorts utifrån en avtalsmässig kostnad på 4,25 procent (4,65-0,4) över avtalsperioden.
Mer information
Bo Enegren
08-545 292 44