Hundra år av medling i Sverige
En jubileumsskift
År 1906 lagstiftade riksdagen om medling i arbetstvister, i år fyller allstå medlingen 100 år. Det firar Medlingsinstitutet med denna bok, med bidrag från tolv olika författare. De beskriver bland annat hur medlingen bedrevs före 1906 och diskuterar framtida utmaningar.
Läs boken i pdf-format
Medlings- och skiljeförfarande i Sverige före 1906
Genom 1906 års lag om medling i arbetstvister inrättades en särskild statlig förlikningsorganisation. Christer Lundh skildrar bakgrunden till denna lagstiftning och de olika former av medlings- och skiljeförfarande som kom i bruk från 1860-talet till 1906.
Christer Lundh är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning har främst rört arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor och befolkningsekonomi, såväl i det moderna Sverige som under tidigare århundraden. Här kan nämnas ämnen som personalinflytande i arbetslivet, arbetsmiljö och arbetarskydd, arbetskraftsmigration, social rörlighet och lönebildning. Han har också deltagit i flera forskningsprojekt som analyserat olika aspekter av invandrares integration på arbetsmarknaden.
Den svenska strejkbilden under medlingsväsendets framväxt
Den svenska medlingen i arbetsmarknadskonflikter fyller hundra år. Men den svenska arbetsmarknadskonflikten fyller betydligt mer. Christer Thörnqvist ger en historisk översikt över de arbetskonflikter, d.v.s. strejker och lockouter, som medling är tänkt att lösa och förebygga.
Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap, är verksam vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har främst forskat kring arbetsmarknadskonflikter, förhandlingssystemens förändringar och former för löntagarinflytande i multinationella företag (EWC).
Medling och lagstiftaren/- Mycket skrik för lite ull?
Birgitta Nyström granskar hur diskussionerna kring behovet av ett lagfäst medlingsinstitut har avspeglats i lagstiftningen.
Birgitta Nyström är professor i civilrätt vid Lunds universitet. Hon är ledamot av Medlingsinstitutets styrelse och var tidigare ledamot av Statens förlikningsmannaexpeditions styrelse. Hon var expert till utredningen om ett förstärkt förlikningsmannainstitut.
Ett systemskifte i medlingsverksamheten
Den förändring av lönebildningen som inleddes av Rehnbergkommissionen var bakgrunden till en successiv förändring av medlingen och beslutet att inrätta Medlingsinstitutet var en kodifiering av den utvecklingen, skriver Rune Larson.
Rune Larson var från 1970 till 1991 förhandlingschef i TCO-S, 1991 till 1993 var han ledamot av Rehnbergkommissionen. Han arbetar sedan 1991 medlare, förhandlingsledare och opartisk ordförande. 1995-2000 var han vice ordförande i styrelsen för Statens förlikningsmannaexpedition, 1997-2002 opartisk ordförande inom Industriavtalet och 2001-2004 senior adviser hos Medlingsinstitutet.
Lönebildning i ny ekonomisk-politisk regim
De ekonomisk-politiska förutsättningarna för lönebildningen förändrades i grunden under slutet av 1980-talet. Stora förändringar i antiinflationspolitiken ägde rum, och milstolparna var många när Sverige blev en etablerad låginflationsekonomi på 1990-talet, skriver Olle Djerf.
Olle Djerf är nationalekonom och arbetar nu som fristående konsult i samhällsekonomiska frågor åt bland annat Medlingsinstitutet och Statistiska Centralbyrån. Han är också en av ekonomerna i Industrins Ekonomiska Råd som är en rådgivande grupp knuten till Industriavtalet. Tidigare var han chefsekonom i Nordea fram till och med 2003 och chef för bankens ekonomiska sekretariat sedan början av 1980-talet. Dessförinnan arbetade han på Finansdepartementet under perioden 1973-1980, varvat med ett antal offentliga utredningsuppdrag.
Medling - Den senare utvecklingen
Nils Elvander jämför tre institutioner: Industriavtalet, Medlingsinstitutet och avtalen om förhandlingsordning för staten, respektive kommuner och landsting.
Nils Elvander är professor emeritus vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet. Han var professor i statsvetenskap 1967-1991 och i arbetsmarknadsrelationer 1991-1993. Han har skrivit ett flertal böcker, bl.a. Den svenska modellen, Löneförhandlingar och inkomstpolitik 1982-1986 (1988), Lokal lönemarknad, Lönebildning i Sverige och Storbritannien (1992) och Gränslös samverkan, fackets svar på företagens internationalisering (1995). Artikeln "Industriavtalet och Saltsjöbadsavtalet, en jämförelse" publicerades i Arbetsmarknad och arbetsliv, 2002:3. Senaste tidskriftsartikeln: "Från plan till marknad, Statlig lönebildning 1989-2003" i Ekonomisk Debatt 2004:1.
Medlarrollen
Sven-Hugo Ryman beskriver hur medlarrollen förändrats sedan 1906, med tonvikt på tiden efter år 2000.
Sven-Hugo Ryman är jur.dr. 1963-1992 var han ledamot i Arbetsdomstolen, 1976-1986 medlare i arbetstvister. Bland utredningsuppdragen märks bland annat: Utredningen om arbetsmarknadsstriden,1982-1988, utredningen om Lex Britannia 1993-1994.
Förlikningsman, medlare, förhandlingsledare, förhandlingsmedlare
och opartisk ordförande - olika benämningar med mycket gemensamt
Claes Stråth ger en bild av att vara medlare. Bilden bygger främst på hans egna erfarenheter av olika uppdrag av medlingskaraktär under mer än tio år.
Claes Stråth var i nära 20 år anställd vid Svenska Kommunförbundet, bl.a. som förhandlingschef. Han har haft uppdrag för Medlingsinstitutet som fast medlare i Stockholms län sedan 1994, drygt 50 särskilda förordnanden sedan 1994 och som adviser 2001-2005. Han har dessutom varit Opartisk ordförande inom Industriavtalet 1998-2003, Opartisk ordförande inom IT-Telekombranschen sedan 2004 och förhandlingsmedlare mellan Kommuner och Landsting och Kommunalarbetareförbundet 2001, 2003 och 2005 samt Svenska Kyrkan 2001. Därtill kommer uppdrag som ordförande i skiljenämnder och liknande uppdrag.
Ett arbetsgivarperspektiv på medling
Jan-Peter Duker gör några reflektioner om medlingsverksamheten i samband med riksavtalsförhandlingar och om Medlingsinstitutets verksamhet, mot bakgrund av de erfarenheter man gjort på arbetsgivarsidan under de senaste
åren.
Jan-Peter Duker är Vice VD vid Svenskt Näringsliv sedan 2001 och ansvarig för arbetsmarknad och förhandlingsservice. Dessförinnan var han från 1993 VD i Skogsindustrierna, Träindustriförbundet och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. 1979-1993 hade han chefsbefattningar inom Skogsstyrelsen, Domänverket och Domän AB. Jan-Peter Duker är jur.kand. och har tjänstgjort i Jönköpings tingsrätt, Göta Hovrätt och Marknadsdomstolen.
Medling ur ett arbetstagarperspektiv
Erland Olauson anser att det krävs förändringar inom tre områden om Medlingsinstitutet ska kunna fortsätta sin hittills lyckosamma verksamhet: Åtgärder för att förmå parterna att ta större ansvar för sina avtal, arbetet med den "norm" som ska skapas inför varje avtalsrörelse och frågan om fördelningen av löneökningarna mellan olika grupper.
Erland Olauson är LO:s förste vice ordförande och avtalssekreterare sedan 2003. Innan dess var han närmast LO:s kanslichef, och dessförinnan i 15 år chef för LO:s rättsskydd, "fackets egen advokatbyrå". Han kom som jurist till LO 1976.
Medling i ett nordiskt perspektiv
Medlingens utveckling i Sverige är unik i Norden, skriver Torgeir Aarvaag Stokke. Anledningen är inte bara nationella medlingsregler och -traditioner, utan minst lika mycket parternas inställning till medling.
Torgeir Aarvaag Stokke, dr. polit. i sociologi och forskningsledare vid forskningsstiftelsen Fafo i Oslo. Han har forskat bl.a. om arbetslivsrelationer, kollektiv arbetsrätt, kollektivavtalsförhandlingar och disputerat på medling och annan konfliktlösning i de nordiska länderna. Han var expert till en statlig utredning som 2000-2001 utvärderade de norska reglerna för medling.
Hur man medlar ute i Europa
Svante Nycander beskriver dagens system för medling i Västeuropa, som skiljer sig åt väsentligt. Medling kan på vissa håll ske i rättstvister eller mellan en arbetsgivare och en enskild anställd eller en strejkkommitté. Ibland är medling ett skiljeförfarande.
Svante Nycander är fil.dr. och har skrivit bl.a. Makten över arbetsmarknaden - Ett perspektiv på Sveriges 1900-tal (2002) och Kriget mot fackföreningarna - en studie av den amerikanska modellen (1998), båda på SNS Förlag. Han var chefredaktör för Dagens Nyheter 1979-1994.