Pressmaterial från Medlingsinstitutet
8 februari 2011
Medlingsinstitutet presenterar årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010
- Särskilt med hänsyn till de problem som målades upp inför avtalsrörelsen 2010 kan vi konstatera att lönebildningen fungerat väl, summerar Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth det gångna avtalsåret och presenterar rapporten ”Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010”. Rapporten sammanfattar det stora avtalsåret då ungefär 550 kollektivavtal löpte ut för cirka 3,3 miljoner arbetstagare.
Förhandlingsresultat och ”märket”
De första förbundsavtalen i mars inom Industriavtalet blev normerande för avtalsrörelsen 2010 (3,5 % omräknat till 24 månader). Ytterligare några veckor senare blev en uppgörelse inom detaljhandeln klar, vilken fick stor betydelse för andra kvinnodominerade låglöneområden (3,85 % omräknat till 24 månader).
I det stora hela kan konstateras att de olika parterna i förhandlingarna under 2010 hållit sig till de tidiga märkena.
Löneökningstakten dämpades men reallönerna ökade
- Löneökningstakten bromsade in tydligt under loppet av 2010 och ligger nu på historiskt låga nivåer, säger Bo Enegren nationalekonom på Medlingsinstitutet.
Den hittills uppmätta löneökningstakten för 2010 (januari–november) uppgår till 2,4 procent. I näringslivet har en stor majoritet av de anställda fått ut löner enligt de nya avtalen och där bedöms de preliminära utfallen komma att höjas i liten utsträckning, fortsätter Bo Enegren.
- För 2010 bedöms reallönerna ha ökat med drygt 1 procent vilket var väsentligt lägre än 2009. Men över en längre period med 1995 som basår har reallönerna ökat med över 45 procent, enligt Bo Enegren.
Fortsatt god konkurrenskraft
Arbetskraftskostnaderna har ökat något mer i Sverige än i konkurrentländerna de senaste åren men konkurrenskraften är fortfarande god.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat
Löneskillnaden mellan män och kvinnor 2009 var 14,8 procent, d.v.s. kvinnor hade 85,2 procent av mäns lön. Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid blir löneskillnaden 5,5–6 procent beroende på vilken statistiskmetod som används. Under perioden 2005–2009 minskade löneskillnaderna mellan män och kvinnor såväl i privat som i offentlig sektor.
- I årsrapporten presenteras en specialanalys om löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefsbefattningar i privat sektor. Det är ett yrkesområde som har högst genomsnittslön och där andelen kvinnor har ökat markant under 2000-talet, enligt statistikansvarige John Ekberg.
- Analysen visar att löneskillnaden har minskat mellan 2005 och 2009 även i detta yrkesområde, fortsätter John Ekberg.
Bemanningsfrågan
En stor fråga i avtalsrörelsen var de fackliga kraven på regler för anlitande av bemanningsföretag under tid när uppsagda arbetstagare har företrädesrätt till återanställning.
- Vi kan se helt olika avtalslösningar för arbetare och tjänstemän, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Kurt Eriksson.
Medling och varsel
För Medlingsinstitutets del har 2010 års avtalsrörelse sett ut som de föregående stora avtalsrörelserna. Antalet varsel och medlingar har varit som tidigare.
- Däremot har det skett en dramatisk minskning av antalet tvister om tecknande av hängavtal under de senaste åren. Likväl tecknas det lika många sådana avtal som tidigare, enligt Kurt Eriksson.
Få konfliktdagar
Under avtalsrörelsen 2010 förlorades i Sverige närmare 29 000 arbetsdagar pga. konflikter på arbetsmarknaden. Huvuddelen (26 450) av de förlorade dagarna kommer från strejken inom massa- och pappersindustrin. Några s.k. vilda strejker har inte förekommit under 2010.
- Det har varit relativt få konflikter under 2010 med tanke på avtalsrörelsens omfattning. Det som var avvikande jämfört med tidigare avtalsrörelser var att det blev konflikt inom industrin. Tidigare har det inte förekommit stridsåtgärder mellan parter inom Industriavtalet, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Kurt Eriksson.
Antalet förlorade arbetsdagar är ett internationellt mått för att mäta stridsåtgärder. Vid en internationell jämförelse har Sverige få konfliktdagar.
De svenska kollektivavtalens starka ställning
Trenden med färre antal LO-medlemmar höll i sig under såväl 2009 som 2010, medan medlemmarna i TCO och Saco blev fler. Kollektivavtalens täckningsgrad uppgick till cirka 90 procent 2009, vilket är en minskning med 3–4 procentenheter jämfört med 2005.
- Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att parterna träffar kollektivavtal som täcker majoriteten av landets arbetsplatser. Modellen kännetecknas av att merparten anställda väljer att bli medlemmar i en facklig organisation och därför kan de minskade medlemstalen för många fackliga organisationer på sikt riskera legitimiteten för den svenska modellen, konstaterar generaldirektör Claes Stråth.
Inför avtalsrörelserna 2011 och 2012
- Nästa avtalsrörelse börjar i september 2011 med förhandlingar inom industrin som förväntas träffa normerande avtal senast i november. Därefter följer ett stort antal förhandlingar inom den privata sektorn, i april 2012 löper avtalen ut för kommuner och landsting och i september 2012 går avtalen ut för delar av de statligt anställda, avslutar generaldirektör Claes Stråth.
Rapporten finns att ladda ner på Medlingsinstitutets hemsida, www.mi.se.
För mer information:
Lönestatistik – utvecklingen månadsvis, Sveriges konkurrenskraft:
Bo Enegren, 08-545 292 44, 070-718 03 13
Lönestatistik – löneskillnaden mellan män och kvinnor:
John Ekberg, 08-545 292 42, 070-751 74 53
Medling, varsel och stridsåtgärder:
Kurt Eriksson, 08-545 292 46, 070-513 76 53
Presskontakt:
Tiina Virtanen, 08-545 292 49, 070-309 86 86